Det finns olika typer av övervikt. Och här kommer jag skriva lite om vikten av att vi har fett på kroppen, vart den kan sitta och de olika typer av övervikt som finns.
Fett är livsviktigt
Fett är livsviktigt för din överlevnad. Historiskt har det varit en fördel att kunna lagra fett.
Övervikt är en överdrivet stor fettmassa, med andra ord för många fettceller som dessutom växer i storlek. Fettväven är främst en depå för energi.
Fett= energi= liv. Utan energi, ingen överlevnad, som under årtusenden varit en naturlig selektion. Kvinnor behövde lagrat fett under graviditet och amning.
Fett hjälper oss att överleva i kalla och mer krävande miljöer. Fettet omvandlar energi till värme. Det har även till följd att personer med undervikt (för lite fett) har en ökad risk för hälsoproblem. Och de har en kortare livslängd än normalviktiga. Det är alltså varken bra med under- eller övervikt för hälsan.
Att kunna lagra fett var bra på savannen men våra kroppar och gener har inte förändrat nämnvärt sen dess.
En majoritet av befolkningen har goda genetiska förutsättningar att lagra fett. VI är naturliga experter på att hitta och lagra energi, vilket innebär att det inte är så konstigt att vi, när vi är hungriga och stressade, lätt slinker in på macken och köper något som är energitätt. Det går på instinkt och vår logiska hjärna är då inte inkopplad.
Eftersom vi idag inte längre är beroende av extra fettdepåer, kan vi behöva involvera vår logiska hjärna för att träna handen att i stället välja bra livsmedel.
Var fettet sitter spelar roll
En viktig aspekt kopplat till olika typer av övervikt är förhållandet mellan muskler och fett (hur du fysiologiskt är byggd) och vart fettet är placerat. Ur hälsosynpunkt är midjemåttet mer intressant än BMI. Fettet runt midjan (manligt) påverkar vår hälsa mer negativt än det runt höfterna (kvinnligt).
Kroppen lagrar fett relativt ytligt, djupare i kroppen (t ex i bukhålan runt dina stora organ) och insprängt i organ (som lever och muskulatur). Det ytliga fettet ställer sällan till problem medan det är det djupare fettet som är anledningen till sambandet mellan övervikt och ohälsa.
Fettet som sitter runt magen har större fettceller och är täckta av receptorer för stresshormonet kortisol, med andra ord fettceller som tydligt känner av stress.
Du kan själv bedöma ditt midjemått och under en meter är bra. Mät mellan höftkammen och nedre revbensbågen. Stå avspänt och andas ut, slappna av och mät (i höjd med armbågen).
En mindre bra kroppsform är en smal höft, men rundare midja och liten muskelmassa. Ganska ofta med normalt BMI (taxichauffören). Hen har ofta en hel del hälsobekymmer. Livsstilsförändringar, t ex motion, hjälper hälsan att förbättras. Stress och stillasittande ökar risken för den kroppsformen.
Som kontrast kan nämnas ”hockeyspelaren”, med ett högt BMI utan övervikt. Hen har mer muskler än som behövs för ett hälsosamt liv. Muskler hjälper oss att hålla kroppen i hälsomässig balans, som t ex för att reglera blodsocker och insulin.
Stress påverkar var på kroppen fettet lagras. Kortisol ökar vid stresspåslag, vilket delvis ökar aptiten och kan då ha negativa effekter på ämnesomsättningen. Kortisolet kan även göra så att fettet på höfterna omplaceras till midjan, vilket är inte är så bra för hälsan.
Vilken kroppsform har du?
Hur länge har övervikten funnits?
Något som är av vikt för att bantning inte funkar är hur länge övervikten har funnits, framför allt för oss som haft övervikten sen barnsben.
Flest personer blir överviktiga mellan 0-5 år, men övervikt fortsätter även att komma upp till 10 års ålder.
Nästa fas som övervikten kan dyka upp i, är från övre tonåren upp till 30-årsåldern.
Det är inte lika vanligt att drabbas av övervikt i vuxen ålder som när du är barn. De tidiga åren är de mest kritiska.
De som väger över 4 kg när de föds har en klart ökad risk för övervikt jämfört med de som väger under 4 kg vid födseln.
Din födselvikt har minst lika stort inflytande som din livsstil på din nuvarande vikt, men det varierar så klart från person till person.
Hur många fettceller har du?
En viktig pusselbit är hur många fettceller du har och det bestäms (mer eller mindre) under barndomen. Överviktiga har både fler och större fettceller än normalviktiga. Ökningstakten av nya fettceller är som störst fram till 10 års ålder hos överviktiga. En hög tillväxttakt av fettceller under den tidiga barndomen ökar risken för övervikt genom hela livet.
Normalviktiga har 40-50 miljarder fettceller, överviktiga dubbelt så många. Antalet fettceller minskar inte även om du går ner i vikt, de bara minskar i storlek. Om du går upp i vikt i vuxen ålder ökar inte heller antalet fettceller, bara storleken.
Fettcellerna är biologiska överlevare så det enda vi kan göra är att minska innehållet i varje cell, vilket triggar kroppens försvar. Det kommer spela en avgörande roll för vad du väger idag, oavsett vanor och livsstil.
Våra fettceller är bra på att signalera hunger och mättnad, vilket påverkar dina vanor så att de alltid är fulla med fett, vilket innebär att de kommer motverka en viktnedgång.
En orsak till det kan vara att fettcellerna är absolut nödvändiga för vår överlevnad. Fett är extremt aktivt i kroppen, precis lika viktigt som lungor, lever och hjärta. Det gör att kroppen kommer kämpa med näbbar och klor för att bevara det fett som finns.
Olika vägar till övervikt
Du kanske förstått att det är stor skillnad på övervikt som följer med sen barndomen och den du lagt på dig som vuxen. Vi tittar på tre olika scenarion:
- En normalviktig person i medelåldern får nytt jobb med stressande arbetsuppgifter, ska representera och har tuffa krav från AG. Efter 1-2 år kanske hen gått upp 10 kg. Fettcellerna har blivit större.
Ett liknande fall är den högaktiva idrottaren som avslutar karriären men fortsätter äta som förut. Att ändra matvanor är inte så lätt och kilona kan komma snabbt. I båda de här fallen är chansen att återgå till normalvikt relativt goda. Förutsatt att de arbetar aktivt med balanserade vanor. - Ett mer komplicerat fall är att en kvinna med genetisk läggning för övervikt kombinerat med stressproblematik, blir gravid. Vikten går ofta upp över rekommendationerna på kort tid. Kvinnan har mest troligt tidigare lyckats hålla övervikten i schack genom att vara strikt med maten och slappnar nu av. En graviditet och familjebildning är en omvälvande period i livet och en stark grogrund till övervikt, i kombination med ökade hungerssignaler. Beroende på genetik, stress och psykologiska faktorer kommer övervikten bli mer eller mindre svår att bli av med. Graviditet är inkörsporten till en hel del övervikt.
- Ännu mer komplicerat är det när övervikten funnits sen barnsben, inklusive en hög födselvikt. Det innebär en betydligt större utmaning att gå ner i vikt, bl a beroende på en större mängd fettceller, men kanske även en mer komplicerad uppväxt, stress, emotionella faktorer och inte minst genetik. Kroppens försvar mot viktminskning gör en bestående viktminskning mindre sannolik.
Tidpunkten för när övervikten uppstod är därför en viktig faktor. Det tredje scenariot är det vanligaste, att överviktiga var eller var på god väg att bli överviktiga redan som barn
Låggradig inflammation
Inflammation är kroppens sätt att hantera akuta skador och sår på. Syftet är att reparera skadan. Det finns även en låggradig inflammation som är ihållande och relaterad till livsstil, dina motionsvanor, dina stressnivåer och din sömn. Överviktiga har högre grad av låggradig inflammation än normalviktiga. Den är relaterad till t ex diabetes typ 2, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar.
Låggradig inflammation kan minskas genom motion, bra och näringsrik mat, minskad stress och förbättrad sömn. Viktminskning sänker inflammationen i kroppen, även lite viktminskning (5%) har stor betydelse. Små men bibehållna viktnedgångar triggar inte kroppens försvar lika mycket som stora förändringar och hälsovinsterna är ändå stora.
Hälsosam övervikt, finns det?
Det finns starka samband mellan övervikt och ohälsa (främst typ2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, flertalet cancerformer, högt blodtryck samt olika psykiska sjukdomar). Även livsstil, sociala faktore och ekonomi påverkar hälsan. Det är missvisande att prata om hälsosam övervikt, men det finns ändå många med övervikt som inte blir nämnvärt sjuka. De verkar ha bättre kvalitet på sin fettvävnad. Den släpper inte ifrån sig lika mycket fria fettsyror som man kan förvänta sig.
Det är viktigt att komma ihåg de olika kroppstyperna och var på kroppen fettdepåerna sitter. En annan aspekt som spelar roll för kopplingen till hälsan är kvaliteten på fettvävnaden. Vissa har farligare fettvävnad än andra, vilket styrs av genetiska faktorer. Det som påverkar att fettväven är lite farligare är om du har lite större fettceller, större cirkulation av fria fettsyror och inflammation. Om det är så, är det extra viktigt att balansera det med en sund livsstil, så som motion och bra mat.
Om du vill få tips på hur du kan komma vidare med dina utmaningar, boka gärna ett kostnadsfritt samtal. https://gunillaodin.se/tid
Källa: ”Slutbantat – Förstå din kropp och få en vikt som håller livet ut” av Erik Hemmingsson
